6,5 km igen

6,5 km @4:27 min/km. Idag var det kyligt i luften och lite halare än sist. Känns som att isen var hårdare pga den lägre temperaturen och som att dubbarna inte riktigt rådde på den. Funkade helt ok ändå! Det är ju inga intervaller jag ska springa 🙂 Jag känner mig inte rädd för att halka utan det är mer en känsla av att det ibland blir lite bakhalt.

Snart känns det som att det är dags att variera distansen lite, kanske ska sikta på ca 7,5 km nästa gång och sedan drygt 8 km på lördag, när jag är lite utvilad och inte springer efter en hel dags arbete. Det är härligt att springa på vintern och även att tänka på en solig vårdag då shorts och t-shirt är det självklara klädvalet. Det är inte långt borta nu, men den här vintern känns i allra högsta grad uthärdlig!

6,5 km

Idag 6.5 km på 4:24 min/km och inte minsta antydan till känning i benet, helt fantastiskt skönt. Det var lite slirigt underlag trots dubbskorna men säkert bättre än utan. Fick gå ner för en backe pga att jag inte vågade chansa i halkan..

6,7 km

6.7 km, 4:41 min/km. Sakta men säkert ökar distansen. Lite halt ute idag vilket nog frestade på lite extra. Jag har lite känning såhär efter passet men absolut inget ont, typ vid frånskjut osv, som jag hade förut, utan mer att jag känner mig lite stel men det är påtagligt att det bara är i höger vad och nära området där det onda började sist. Det är väl troligt att viss muskulatur har tappat kraft när jag vilat och att jag småhaltar-/stapplar lite av ”gammal vana”. Jag ska inte öka distansen ytterligare förrän jag sprungit 7 km i princip symptomfritt.

5 km

Idag sprang jag 5 km i snön på 24 minuter! Jag hade litelite känning på baksidan vaden första 2km men det var absolut inte smärta utan det kändes mest lite stelt. Nu efter passet känns det toppen. Kuuul att springa igen!! Nästa pass ska jag nog testa ca 7km. Jag ska nog ge det kring en månad innan jag eventuellt börjar köra hårdare snabbdistans-/intervallpass och nu fokusera på att trappa upp längden på passen sakta men säkert.

Lugnt i bloggen…

…vilket beror på att jag fortfarande vilar. Det känns helt klart bättre i benet nu men när jag ändå vilar så tänker jag vila tills det verkligen verkligen känns bra och sedan sätta igång igen sakta men säkert. Jag spelade en badmintonturnering, endast dubbel, den 6/1 och sedan dess har jag avstått helt även från badminton och fortsätter nog med det ett tag till. Jag har även försökt att hålla igen lite på tempot när jag är ute och promenerar. Och det verkar ju i alla fall som att något, oklart vad, ger utdelning. Alltså fortsätter jag bara som jag gjort hittills med vilan så hoppas jag att jag snart kan vara igång igen!

Vardagen rullar på som vanligt annars. Idag är min sista dag som föräldraledig (för den här gången 🙂 ). Tänk vad tiden går fort..